Utbildning: en nyckel till frihet och tillväxt

Utbildning lägger grunden för vår frihet och välfärd. I ett starkt samhälle finns utbildningsmöjligheter för alla – oavsett var i landet du bor eller var du befinner dig i livet. Investeringar i utbildning och forskning lägger grunden självkänsla och kunskap om bland annat samhällets villkor och det gemensamma, vilket i sig är avgörande villkor för framtidstro där medboragna vågar satsa på familj, företagande och jobb.

I vårt starka och trygga Sverige konkurrerar vi med kunskap och innovation, och inte med låga löner och sämre anställningsvillkor. Skattesänkningar och privatiseringar har prövats, vilket inte gjort Sverige bättre. I stället har arbetslösheten ökat och konkurrenskraften sjunkit. Kunskapsresultaten har försämrats och antalet utbildningsplatser minskat. Konsekvensen har blivit ökad segregering, en hög ungdomsarbetslöshet med ett ökat antal ungdomar på glid in i organiserad brottslighet.

I vårt trygga Sverige investerar vi i utbildning och vår gemensamma framtid. Vi investerar i eleverna, i lärarna, i skollokalerna och möjligheten att komplettera sin utbildning även som vuxen. Fokus ska ligga på kunskap och bildning – inte vinstjakt eller religiös påverkan.

Utbildningsövergripande åtgärder: en professionaliserad och trygg utbildningsmiljö

I Upplands-Bro ska vi ha barns och elevers lärande i fokus. Utbildningen ska utgå från varje barns och elevs förutsättningar och förmåga i strävan att skapa ett livslångt lärande. Vi ska stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Likvärdigheten i skolan främjas när lärare får rätt förutsättningar för sitt uppdrag. Varje elev måste få den tid, stöd och uppmärksamhet som krävs för att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningens innehåll, rektor och lärares ledarskap har stor betydelse. Vi ska satsa på ett tydligt ledarskap för trygga skolor. Flera undersökningar visar att rektorerna har en nyckelroll för att vända kunskapsresultaten. Samtidigt har många rektorer en tuff arbetssituation. Därför krävs det att vi investerar i skolans ledarskap och ger rektorerna möjlighet att vara de pedagogiska ledare som skolan behöver.

Rektorer ska kunna besöka klassrummen, återkoppla till lärare och analysera skolans resultat. Lärare ska känna sig trygga i att rektor förstår och är med och utvecklar lärarnas viktiga uppdrag. Lärare ska ha goda arbetsvillkor och rätt förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet. De ska kunna fokusera på kärnuppdraget – att planera, genomföra och följa upp undervisningen i en skola som präglas av trygghet och studiero. För att detta ska bli möjligt måste vi dämpa kraven på ekonomiadministrativ byråkrati och återkommande granskningar. Vi måste våga lita på att rektorer och lärare tar ansvar för sina uppdrag utan att kräva planeringsunderlag och återrapporteringar för minsta lilla sak. För att kunskapsresultaten ska vända uppåt ska pengarna gå till kärnverksamheten. Fokus i alla skolor ska vara på kunskap och bildning – inte på administration.

Den som gör sitt bästa och anstränger sig i skolan ska ha alla möjligheter att lyckas. Inga elever ska lämnas efter eller hållas tillbaka. Forskning visar att stöd och hjälp tidigt, i förskolan och lågstadiet, ökar möjligheten för barnet att nå kunskapsmålen också senare i grundskolan. Det ska vara lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp och genom digitala hjälpmedel.

Genom nya arbetssätt och en digitalisering, driven av professionen, kan undervisningen utvecklas och möta fler elever utifrån deras förutsättningar. Särskilda satsningar ska göras för att skolan bättre ska nå elever med hög skolfrånvaro, så kallade hemmasittare. Vi ska se till att alla barn i skolan får det stöd och den stimulans de behöver för att lära maximalt. Trygghet och studiero är en viktig del för att lyckas med studier. Insatser för att öka tryggheten på kommunens skolor ska prioriteras, bland annat genom att projektet ”Hållbar skola” genomförs i ordinarie verksamhet på gymnasiet och att arbetet förvaltas vidare. Tillsammans med beprövade arbetssätt ska det vävas in i och förstärka det befintliga projektet ”Skola för mig”, som har ett snarlikt uppdrag inom grundskolan. Det blir mer hållbart att implementera modellen i de yngre årskullarna och betydligt enklare att utvärdera utfallet. På detta sätt skapas en röd tråd genom hela skolgången och hållbarheten ökar i de investeringar som görs i tidig ålder. Det har funnits ett för stort fokus och tilltro till tillfälliga insatser och projekt.

Sammantaget ska vi starta ett nytt arbete där vi investerar i hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning, för att höja kunskapsresultaten, öka likvärdigheten, skapa studiero och anställa legitimerade lärare. Där vi låter professionens röst tala!

Konkret ska vi:

förstärka elevhälsan så att barn och elever med psykisk och fysisk ohälsa får rätt hjälp i tid,
införa en ny resursfördelningsmodell så att pengarna bättre fördelas efter behov,
ta fram en ny rekryteringsstrategi för rektorer och lärare,
införa 3 timmars planeringstid för förskolelärare och barnskötare,
skapa arbetsplatsförlagda vidareutbildningar för lärare,
stärka ledarskapet i skolledningen genom skolutvecklingsprogram,
se till att alla skollokaler ägs av kommunen,
rusta upp och fortlöpande underhålla skolgårdar och skolbyggnader,
se till att alla skolor har ett skolbibliotek.

Öppen förskola: en viktig träffpunkt

Öppen förskola är en kompletterande form av förskoleverksamhet som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola samt till förälder, dagbarnvårdare eller annan vuxen som har ansvar för medföljande barn.

I Upplands-Bro är öppna förskolan en viktig träffpunkt för de barn och föräldrar som är hemma. Den ska vara avgiftsfri och ha en verksamhet som utgår från besökarnas intressen och behov samt erbjuda föräldrautbildningar.

Konkret ska vi:

ha en fortsatt avgiftsfri öppen förskola,
erbjuda föräldrautbildning inom den öppna förskolan,
stödja öppna förskolan verksamhet och utveckling.

Förskola och förskoleklass: en trygg och lärorik förskola för alla barn

Förskolan ska vara lärorik och stimulerande för alla barn. Barngrupperna ska fortsätta minska så att barnen erbjuds en trygg miljö där behörig och kunnig personal har tid att se varje barn.

Alla barn ska få en bra start på sitt lärande. Därför ska förskoleklassen förbättras och likvärdigheten öka.

I Upplands-Bro är förskolan starten på det livslånga lärandet. Förskolan ska vara lärorik och stimulerande för alla barn. Forskning visar att stöd och hjälp tidigt i förskolan och på lågstadiet ökar möjligheten att nå kunskapsmålen också senare i grundskolan. Därför är det viktigt med små barngrupper där barnen erbjuds en trygg miljö och där personal ges möjlighet att se varje barn.

Barn till föräldralediga, eller barn som har föräldrar som är arbetssökande, ska ha rätt till heltid i förskola. Dessa barn ska självfallet ha lika goda möjligheter att ta del av förskolans pedagogik och utvecklingsmöjligheter som övriga barn. Utgångspunkten måste vara barnet och familjens behov. Föräldrarna ska själva bestämma om sin ledighet under sommaren och övriga året.

Förskola ska även fortsättningsvis erbjudas nattetid. Vi har viktiga personalgrupper som arbetar obekväma arbetstider, och även dessa ska erbjudas omsorg för sina barn. Syskonförtur ska gälla på förskolan och skolan oavsett folkbokföringsadress. För en effektiv verksamhet för både personal och föräldrar ska dagliga förbrukningsartiklar som exempelvis blöjor ingå i förskoleavgiften.

I Upplands-Bro ser vi förskoleklassen som en unik skolform där förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt vävs samman. Förskoleklassen stärker sexåringars språkkunskaper, sociala kompetens och förmåga till samspel, kreativitet och reflektion. Det är en viktig jämlikhetsfråga att alla barn får möjlighet till en bra start i livet i en lärande miljö.

Sammantaget ska vi bygga nya förskolor och förbättra förutsättningarna för personalen. En av förutsättningarna för personalen att skapa en bra och innehållsrik verksamhet är att de får tid för att planera, det inför vi. Vi ska förbättra förskolemiljön både inomhus och utomhus. Alla sexåringar ska gå i förskoleklass.

Konkret ska vi:

införa rätt till heltid på förskola för barn till föräldralediga, studerande och arbetssökande föräldrar,
se till att förbrukningsartiklar som exempelvis blöjor ingår i förskoleavgiften,
införa 3 timmars planeringstid i veckan för förskolelärare och barnskötare,
se till att syskonförtur gäller på förskolan oavsett folkbokföringsadress,
skapa möjlighet för de anställda som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket att kunna studera svenska på betald arbetstid,
investera i förskoleklassernas lärare och deras förutsättningar att planera och samarbeta kollegialt,
driva barnomsorg på obekväm arbetstid i egen regi,
öka andelen förskollärare i förskolan till 50 procent.
anställa fler barnskötare och även minska barngruppsstorlekarna,
tillföra särskilda resurser till de förskolor som har störst utmaningar,
införa ett språklyft i förskolan för att skapa bättre möjligheter för barn att utveckla sin svenska,
minska förskoleklassernas storlek och anställa mer personal,
öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i förskoleklasserna,
utveckla förskolepedagogiken och förskoleklassens roll som brygga mellan förskola och skola.

Grundskolan: en jämlik kunskapsskola med höga resultat

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen. Därför satsar vi på skolan. Nu jobbar 33 600 fler i skolan och kunskaperna ökar i alla internationella mätningar. Men mer behöver göras för att alla skolor ska vara bra skolor.

Samhället måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolans utveckling.

I Upplands-Bro ska vi ha barnens lärande i fokus. Utbildningen ska utgå från varje barns och elevs förutsättningar och förmåga i strävan att skapa ett livslångt lärande. Varje elev ska ha en trygg skolgång och mötas av riktigt bra lärare med höga förväntningar. Vi ska ha en skola som präglas av trygghet, förväntningar och studiero. Fokus ska ligga på kunskap och bildning. För detta krävs inte bara duktiga lärare utan också elever som är koncentrerade, vilket i sin tur bygger på att de äter ordentligt och rör på sig.

Lärare ska ha goda arbetsvillkor med rätt förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet och fokus på kärnuppdraget. Det ska finnas tid för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. För detta krävs fler lärare och en avlastning av lärarna, där de befrias från onödig och tidsödande administration. Lärarna ska känna tillit och ges utrymme att agera utifrån sin professionalitet.

Vi vill prova tvålärarsystem i ett projekt.

Elevers inflytande liksom arbetet med skolans värdegrund spelar en viktig roll. Barns och ungas demokratiska inflytande i sin vardag ska utvecklas utan att detta undergräver lärarnas auktoritet.

Konkret ska vi:

investera i förskoleklassernas lärare och deras förutsättningar att planera och samarbeta kollegialt,
stärka elevhälsan,
minska lärarnas administrativa börda,
starta projekt med tvålärarsystem,
införa avgiftsfria frukostar i kommunens grundskolor,
skapa Campus Ekhammar som ger plats för c:a1000 elever och grundsärskola samt fritids för de yngre,
bygga Broskolan med plats för 800–1000 elever med grundsärskola och fritids för yngre barnen,
rusta upp och fortlöpande underhålla skolgårdar och skolbyggnader,
anställa fler lärare, speciallärare, specialpedagoger och lärarassistenter, annan pedagogisk personal,
införa lovskola och läxhjälpsgaranti för alla elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet,
utveckla samarbetet mellan skola och socialtjänst för att i ett tidigt skede identifiera och hjälpa barn som lever under svåra förhållanden.

Fritidshem: mindre grupper och fler aktiviteter

Fritidshemmen ska vara en självklar del av skoldagen. En trygg plats för kunskap, skapande, musik och idrott. En fritidsverksamhet av hög kvalitet kan både bidra till högre kunskaper och ge alla barn en meningsfull fritid.

I Upplands-Bro ska vi synliggöra fritidshemmets lärandeuppdrag och se till att personalen får tid att planera och utveckla verksamheten. De flesta elever på lågstadiet går på fritidshem under eftermiddagarna. Det är en omtyckt och viktig verksamhet för många barn och föräldrar. Fritidshemmen ska vara en självklar del av skoldagen.

Fritidshem av hög kvalitet har betydelse för barns utveckling. Genom att sätta leken i centrum kan fritidspedagogiken stärka elevernas kunskaper, samarbetsförmåga, självkänsla och sociala utveckling. Fritidshemmen har därmed potential att bidra till att barnen inte bara får bättre kunskaper om samhället och andras människors betydelse för barnen utan även högre kunskapsresultat och mer jämlika livschanser.

Vi vill utveckla samverkan mellan fritidshem och föreningsliv så att fler barn får ägna sig åt fritidsaktiviteter på eftermiddagarna. På fritidshemmet ska alla barn kunna få ta del av idrotts- och kulturaktiviteter. Därför vill vi anställa fritidsutvecklare som ansvarar för att skapa fler meningsfulla fritidsaktiviteter och göra den öppna fritidsverksamheten mer relevant för mellanstadieelever.

Läxhjälp, idrottsträning och kultur- och musikskola inom ramen för fritidshemmets verksamhet underlättar livspusslet för många familjer, ger alla elever samma stöd i skolarbetet och samma chans till en meningsfull fritid.

Konkret ska vi:

höja personaltätheten och utöka öppettiderna på fritidshemmen,
införa planeringstid för personal,
erbjuda läxhjälp på fritidshemmen,
utveckla samarbeta med föreningslivet för aktiviteter och träning kopplat till fritidsverksamheten,
utveckla verksamheten på fritidshemmen med hjälp av särskilda fritidsutvecklare.

Gymnasieskolan: en gymnasieexamen är nyckeln till arbete

En avslutad gymnasieutbildning är den bästa försäkringen mot arbetslöshet. Därför behöver avhoppen från gymnasiet minska och fler elever lämna gymnasieskolan med fullständiga betyg.

I Upplands-Bro ska varje elev känna att den har makt över sin egen skolgång. Vi ska erbjuda en likvärdig gymnasieskola där förväntningar är höga på varje elev. Det ska inte finnas någon acceptans för att elever halkar efter. Vi ska minska avhoppen från gymnasiet och skapa förutsättningar för varje elev att lämna gymnasieskolan med fullständiga betyg.

Vi måste göra mycket mer för att fler elever ska nå en gymnasieexamen och nå dit på utsatt tid. Precis som inom grundskolan handlar det om att skapa trygghet, studiero och höga förväntningar. Det handlar också om att erbjuda ett brett programutbud med både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Av stor vikt är även tydlig ledning på alla nivåer, och därför vill vi se till att huvudman, rektor och lärare har en aktiv roll i utvecklingsarbetet för att förbättra elevernas studieresultat. Uppföljning och analys behöver också göras på alla nivåer för att ta reda på varför eleverna inte når målen i en högre utsträckning än de gör i dag.

Därutöver ska studie- och yrkesvägledningen stärkas. Yrkesprogrammens status behöver utvecklas bland annat genom att knytas närmare arbetslivet. De studieförberedande programmen ska ge goda kunskaper som rustar unga väl för att klara en avancerad universitetsutbildning.

Konkret ska vi:

starta ”Vård- och omsorgsprogrammet” på Upplands-Brogymnasiet i samordning med vuxenutbildningen för Vård och omsorg,
utveckla samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet för ökad kompetensförsörjning, bättre matchning, praktik och möjligheter till jobb,
erbjuda lovskola inom gymnasiet,
samla all gymnasieutbildning inklusive all yrkesutbildning på Upplands-Bro gymnasieskola (UBG),
satsa på lärcentrum där studerande erbjuds stöd av lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande,
implementera trygghetsprojektet ”Hållbar skola” i ordinarie verksamhet och skapa möjligheter för att arbetet ska utvecklas,
införa SSA-råd, (Samverkan mellan Skola och Arbetsliv).

Vuxenutbildningen: utbildning ger frihet och fler valmöjligheter

Sverige ska vara ett tryggt land där människor genom hela livet kan utbilda sig för att ta de jobb som växer fram. I ett allt mer kunskapsintensivt snabbföränderligt samhälle ställs högre krav på förnyade kunskaper och färdigheter.

I Upplands-Bro ska vuxenutbildningen vara en mötesplats där människor lär, växer och utvecklas. Den ska ha hög tillgänglighet liksom hög flexibilitet, och aktivt samarbeta med civilsamhällets organisationer och med olika branscher. Utbildningsinsatserna ska matchas mot det lokala näringslivet och arbetsmarknadens behov. SFI-undervisningen ska bedrivas i flexibla former och ha en arbetsmarknadsinriktning. Inom ramen för utbildningen ska även information ges om vilka rättigheter och skyldigheter människor har i det svenska samhället.

Vuxenutbildningen är central för omställning, komplettering och för att rusta människor att kunna gå vidare till jobb eller högre studier. Möjligheterna att uppdatera, validera och komplettera sin utbildning ska utvecklas. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för en utvecklad samordning mellan SFI, vuxenutbildning, yrkesinriktade program, introduktionsprogram och praktik. Kombinationsutbildningar ska erbjudas, som kombinerar yrkeskurser med SFI-kurser på Komvux, vilket ger individen bättre förutsättningar att korta ner etableringstiden och komma in på arbetsmarknaden. Vi ska också införa yrkesvux FLEX, vilket betyder att vuxna som behöver omställning ska hitta ett nytt arbete där kunskaperna från deras tidigare arbetsliv kommer till nytta.

Konkret ska vi:

erbjuda kombinationsutbildningar,
införa yrkesvux FLEX,
se över lokalbehovet för vuxenutbildningen
bedriva SFI-undervisning i flexibla och individanpassade former med en arbetsmarknadsinriktning,
öka andelen gymnasieelever som klarar grundläggande SFI-utbildning på planerad tid,
ha SFI från första dagen med praktik,
se till att nyanlända snabbare kan validera sin utbildning,
genomföra ett kunskapslyft med fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning.

Integration och mångfald: ett Sverige där alla jobbar och bidrar

Integration betyder ett starkare samhälle. Sverige ska vara ett välkommande land, där vi tydligt står upp för värderingar om exempelvis demokrati och jämställdhet – ett land där alla jobbar och bidrar och där alla får plats i samhällsgemenskapen.

Det går allt snabbare för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Men segregation och bristande kunskaper i svenska språket är fortsatt stora utmaningar. Vi ska ställa högre krav på språk och utbildning så att alla i vårt starka samhälle har möjlighet att försörja sig själva. I ett tryggt Sverige satsar vi på kompetens, framför lägre löner. Genom en snabbare integration och bättre utbildning kan fler bidra till Sveriges tillväxt och välfärd.

Upplands-Bro ska arbeta för att integrationsinsatser kommer igång så snabbt som möjligt och håller en god kvalitet, så att språkinlärning och kunskap om det svenska samhället underlättar en tidig etablering i arbetsliv och samhällsliv. Kommunen ska ha ett brett samarbete med ideella organisationer som stöder integration och etablering i kommunen. Vi ska möta varje individ och stödja personen till meningsfull aktivitet, studier och jobb i nära samverkan med det lokala näringslivet, den kommunala vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen. Att få ett jobb och lära sig svenska är avgörande för att integrationen ska fungera.

Konkret ska vi:

erbjuda kombinationsutbildningar (utbildningar som kombinerar yrkeskurser med SFI-kurser på Komvux, vilket ger individen bättre förutsättningar att korta ner etableringstiden och komma in på arbetsmarknaden),
erbjuda en flexibel utbildning där det går att kombinera studier med jobb eller praktik,
inrätta yrkesvux-FLEX,
satsa på språkträning hos anställda inom äldreomsorgen och förskolan som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket,
utveckla samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet för ökad kompetensförsörjning, bättre matchning, praktik och möjligheter till jobb,
se till att nyanlända med utbildning ska ha snabbare och mer effektiv möjlighet till validering,
förbättra öppettider och tillgänglighet för mötesplats ”Café Nyfiket” i Bro.